Nä, jag säger nog tack för mig. Säger förlåt om bloggandet får ta smällen nu, men jag orkar inte bry mig speciellt mycket om något. Dem jag tappar hoppas jag att jag får tillbaka igen. Men jag förstår om ni tycker jag är skittråkig men det är bara förmycket att göra nu. På en och samma gång. Sätter skolan i första hand, även om jag inte förstår mycket. Försöker, det nästan bästa ordet. Jag är lite för känslig nu också. Tror jag hade kunnat gråta bara någon gav mig en godispåse. SÅ äckligt nedbryten är jag. Vi hörs! puss