Fan vad det här är jobbigt! Gjorde mina sista timmar i receptionen idag och är på väg till marketta för mitt näst sista pass på marknaden. Vill bara vända hem och gråta! Helvete helvete helvete. Kommer jag någonsin bli redo för livet i Sverige? Känner igen känslorna jag har nu från slutet på resan i Asien så om jag känner mig själv rätt blir jag nog inte långvarig hemma denna gången heller. Det kryper i varenda del av min kropp när jag tänker på att hemresan närmar sig, snabbt. Alldeles för snabbt. För några månader sedan kände jag mig redo att åka hem direkt. På minuten! Men känslor och tankar ändras och nu är allt fucked ändå och jag vet inte vad jag gör. Det finns så bra människor här, så mycket saker jag vill göra här som jag inte kommer hinna. Trots paniken inför att åka hem så vet jag att jag gör rätt, jag måste åka hem och få rätt på lite saker för jag kommer inte kunna slappna av om jag stannar. Jag vet ju det men det är fortfarande läskigt att packa väskan igen och gå tillbaka till livet som backpacker och unemployed!
Att bo fem minuter från stranden har blivit min vardag. Att slänga sig en timme i poolen innan frukost, glida runt i flip flopp och Beach hair, att ständigt vara svettig (kommer dock inte sakna det..) att dricka vin alla tider på dygnet för att du kan, att äta frukost under ett parasoll i bikini. Allt allt!
Att bo fem minuter från stranden har blivit min vardag. Att slänga sig en timme i poolen innan frukost, glida runt i flip flopp och Beach hair, att ständigt vara svettig (kommer dock inte sakna det..) att dricka vin alla tider på dygnet för att du kan, att äta frukost under ett parasoll i bikini. Allt allt!